XIII:6505 Greve, Biskop, hugenott, Skeppsbyggare Bernhard Jean (Jean-Bernhard) De Lambert

enl anbytarforum Anbytarforum: Landskap: Västerbotten: Efterlysningar: De lambert, Umeå
staffan bengtsson 1999;
Det finns ingenting i källorna i Umeå som kan verifiera att någon Bernhard Jean de Lambert inflyttat dit. Den förste av släktet Lambert som kan beläggas ha bott där är ovannämnde Johan Berendsson Lambert. Han finns inte med i de två tidigaste längderna som finns från 1627. Ej heller i den från 1630, men däremot i den därpå följande från år 1637 och fram t.o.m. 1665. Han kallas aldrig för Lambert i längderna. Ibland kallas han Johan Guldsmed. Den tidigaste noteringen som jag hittat härrör från kyrkoräkenskaperna 1633/34 då han får böta för besoven brud. Det finns en trolig bror i längden för 1640, Bern Bernsson. Möjligen densamme som Berent Berentsson, skräddare, som beviljas burskap i Stockholm 1641 12/7.
Johan omämns för övrigt vid tinget 1662 för orolighet och fylleri.

enl wikipedia
Hugenotter, benämning på kalvinisterna i Frankrike från c:a 1550.

Ordet hugenott (fr. huguenot) anses vara en förvrängning av tyskans Eidgenossen, "edsförbundare", på grund av banden till den schweiziska reformationen. Från och med mitten av 1500-talet bildades reformerta församlingar, särskilt i södra och västra Frankrike, och till dem slöt sig också delar av adeln, bl.a. bourbonerna.

Hugenotterna utsattes för svåra förföljelser som kulminerade i Bartolomeinatten 1572. Mellan 1562 och 1598 utkämpades åtta s.k. hugenottkrig, vilkas förlopp bestämdes av det instabila förhållandet mellan den franska kronan och den katolska kyrkan.

Ediktet i Nantes 1598 gav hugenotterna vissa fristäder, men detta återkallades av Ludvig XIV 1685. Först under franska revolutionen (1789-1799) fick de full religionsfrihet. Under 1600-talet utvandrade många hugenotter dels till Nordamerika och Sydafrika, dels till Nederländerna, Schweiz och Tyskland, och några till Sverige.